Vad är SynchroGait?

En internationell forskningsgrupp har upptäckt hos hästar en mutation i genen DMRT3. Genvarianten identifierar hästens förmåga att bibehålla rytm och rörelsekoordination i snabb trav.
Horsegenetest Europe Oy har introducerat till marknaden ett lättillgängligt och pålitligt sätt att testa om en häst har DMRT3 talanggenen. Med hjälp av SynchroGait-testresultat, kan man planera och utveckla ett optimalt träningsprogram för hästen redan i ett tidigt stadium. Detta medför vinster i både tid och pengar.

DMRT3-genmutationsfyndet kommer att ha en betydande inverkan på hästförädling då testresultatet erbjuder viktig information gällande hästens genetiska karaktär. Med hjälp av DMRT3-informationen har man högre tillgänglighet till genetiska egenskaper och med DMRT3-gentestet kan man vara säker på både egenskaper och genotyp.


Bela Arosalo

Veterinär, specialist inom hästsjukdomar, hästkliniken i Forssa

Lättare för att hålla travet i högt tempo
Genmutationen gäller hos hästar kromosom 23 och den påverkar nervförbindelserna i ryggmärgen, som koordinerar det vänstra och högra benets rörelser med varandra. Om funktionen av den ursprungliga genen hindras helt, blir djurets rörelser klumpiga och famlande. Djur som har den ursprungliga vilda genuppsättningen (homozygot C/C) rör sig normalt i skritt, trav och galopp. Vid mutation i denna gen (homozygot A/A) har djuret lätt för att hålla travet även i högt tempo. Hos ridhästar kan genmutationen dock ha en negativ inverkan på hästens galopp jämfört med de djur som har den ursprungliga vildgenen.

Under tusentals år har just travhästar och islandshästar fått genmutation A. Hos amerikanska varmblodiga travhästar har A/A-genmutationen upptäckts hos 97 procent av de undersökta djuren. Av franska travhästar har 73 procent genmutationen. Bland franska travhästar finns det ju en större andel galoppbenägna djur och djur som har svårt att hålla taktfast trav i högt tempo. Hos islandshästar kopplas A/A-mutationen till de djur som klarar av flygande pass. Om en häst inte kan flygande pass, utan endast tölt, betyder det att djuret endast har heterozygot A/C-genuppsättning, alltså att det fått den ursprungliga C-genen av en av föräldrarna och A-mutationsgenen av den andra. Arvsanlaget hos en häst som inte heller kan tölt är av typen C/C. Svenska kallblodshästar verkar i regel ha genotypen C/C. Hos finnhästar har detta inte undersökts omfattande men i ett preliminärt urval har A/A-genotypen påträffats hos enskilda finnhästar med goda travegenskaper. Dessa hästar har också tjänat bra på travbanor.

Även om en häst inte har genmutationen, kan man inte nödvändigtvis säga att den inte skulle göra bra ifrån sig som travhäst eller att det inte skulle kunna vinna eller placera sig bra i travlopp. Aktuella undersökningar tyder starkt på att dessa hästar ändå är galoppbenägna och att träna dem till travhästar tar längre tid och att de dessutom tjänar mindre i prispengar än hästar med A/A-genotypen. Också i fråga om islandshästar lär det vara mycket svårt att lära tölt för hästar som helt saknar A-genen. Det samma gäller då man ska lära en islandshäst som saknar homozygot A/A-genotypen flygande pass.

Hos hästar som används för banhoppning eller dressyr är C/C-genen däremot en fördelaktig egenskap då hästar med A/A-mutationsgenen har fått klart sämre kvalitetspoäng för sin galopp och sitt trav jämfört med hästar med den ursprungliga vildgenen (C/C).

Vad är SynchroGait testets fördelar?

För att testa travhästar som verkar ha svårt att lära sig att trava i högt tempo, speciellt då det är fråga om en fransk varmblodig travhäst eller en finnhäst. Om det konstateras att hästen har genen A/C eller C/C kan träningsprogrammet i förhand anpassas så att hästen får längre tid på sig att öva på långsam trav eller också kan hästen användas för annat än travlopp. Om man däremot upptäcker att hästen har genuppsättningen A/A men att den inte kan hålla travet, är det bra att låta undersöka hästen för eventuella skador på ben eller i muskler.

Det är klokt att undersöka genetiken hos (franska) varmblodiga travhästar och finnhästar som används för avel av travhästar innan aveln inleds. Hos både hingstar och ston skulle man på så sätt kunna säkerställa att de kan föra vidare just de egenskaper som krävs för denna ridsport.

De lönar sig inte att använda kallblodiga finnhästar med A/A-mutationsgenen utan hästar med C/C-anlaget i avel av ridhästar. Därför skulle det uppfylla sitt ändamål att gentesta dessa hingstar och ston. Då skulle man kunna skapa bättre differentierade trav- och ridhästlinjer också för finnhästar.

För att testa islandshästar som man ämnar använda för tävling eller som avelshästar, speciellt då man vill ha hästar som kan flygande pass. Undersökningar har även visat att en del hästar med fyra gångarter skulle ha det genetiska anlaget även för flygande pass, men sannolikt har dessa inte tränats på rätt sätt för att ta fram denna förmåga. Å andra sidan är det frustrerande att träna en häst som saknar det genetiska anlaget för tävlingar i flygande pass.